Idag fyller vårna lille son 1 år. Tänk att det redan är ett årsedan han kom och förgyllde vårat liv. Kan man älska något mer än sitt barn…
Idag gick våran lille knodd själv för första gången. Först bara två kliv på morgonen, sen blev det tre steg. På eftermiddagen så knata han iväg och gick 10 steg. Inte illa för att vara första gången han går själv 
Nu var det verkligen lägesedan jag gjorde en uppdatering här. Men det är mycket som händer nu, bara 5 dagar kvar tills vi får nyckeln till den andra bostaden, längtar verkligen att komma dit.
Vad händer här… Wille har fått sin första tand! Man packar och städar om vart annat. Men framförallt så försöker man njuta av det underbara vädret.
Sitter här i soffan och lyssnar på alla bilar som susar förbi på vägen utanför. Bilar stannar, släpper av barnen eller hämtar dom på dagis…alla ska någon stans. Själv sitter vi bara här i soffan och myser, väntar på att mannen ska komma hem. Packat två lådor idag. Det går sakta men vi har inte brottom. Några veckor kvar… Idag ringde kommuen och sa att Wilhelm har fått en plats på den förskolan vi ville byta till, ibland ska man nog ha lite tur med sig ibland. Även om det är sparsamt med den efterfrågan…
Idag fick vi komma hem från Kss i Skövde då Wilhelm tydligen åkt på obstruktiv bronkit, (trånga luftvägar fyllda med slem)
Det började med att vi fick åka 6 mil till jouren i Skövde så vi var där 18.45 i söndags. Dom hitta iget fel på honom men han fick inhalera adrenalin, men det gav iget resultat, så vi fick åka vidare till akuten när kl var 20.30. Väl där så lyssnade en läkare på honom, tog RS prov, titta i halsen ovh öronen, stick i fingret var redan gjort på jouren tidigare. Även där fick han inhalera, men denna gång ventolin. Vid midnatt så fick vi åka hem igen, men först var vi tvugna att äta lite då vi inte hunnit äta sen frukost.
Vi kom hem 01.30 och kände att allt var en lättnad att vi fick åka hem… men det varade inte länge 30 min senare började Wilhelm igen att rossla i bröstet och denna gången blev det bara värre. När kl var 03.00 så ringde jag till mina föräldrar…varken jag eller min sambo skulle klara av att köra till Skövde igen… Wilhelm blev bara sämre innan dom han komma in till oss så det var bara att ringa till dom igen och säga “Vi testar att åka till akuten i stan, hoppas att dom släpper in oss”
Väl där kom det tre fundersamma sköterskor och öppnade dörren, som tur var släppte dom in oss. Dom ringde ner en narkos läkare för att kunna ge Wille nått och under tiden läkaren inhalerade Wille så gick en iväg och ringde en ambulans.
I ambulansen så fick han syrgas, men han lyckades att sova hela vägen. Inne på sjukhuset fick han börja inhalera igen och nu började man känna att han kanske skulle behöva äta lite och dricka, det hade ju ändå gott 15 timmar sen han fick i sig nått… men det gick inte det…så tagen och så trött…
Kl 07.00 fick vi komma upp på avdelningen, vi var så trötta alla tre… Wille kunde inte slappna av och man började fundera på om det var en annan som var sjuk…men det var tröttheten som tog ut sin rätt…
Efter några inhalationer under dagen så började det kännas bättre, men inte tillräckligt bra för att få åka hem. Så jag och Wilhelm fick övernatta där medans min sambo fick bli hämtad av mina föräldrar så han kom hem.
På tisdag förmiddagen kom läkaren in och konstaterade att han blivit mycket bättre, men 2 inhalationer till innan lunch och vi får nog åka hem. Ner till apoteket och hämta ut inhalatorn vi skulle ha med hem och sen upp till avdelningen för att få en liten kurs i hur och när han ska inhaleras. När kl var 11.50 så kom läkaren in lyssnad på Wilhelm och berättade att vi fick åla hem.
Det är nervöst om det kommer tillbaka men väldigt skönt att komma hem.
Tänk att det redan är det 7 månader sedan min lille älskling kom till världen ♥
Efter middagen tillbringades i Källby hemma hos Linda, Daniel och Lea. Verkligen jättetrevligt och ibland undrar man varför man inte har träffats tidigare på en fika. Det får vi göra snart igen.
Jag är jättenöjd med alla bilder, tack så mycket för dom. Det är inte bra att glömma kameran i hallen hemma…
Morgon humöret är på topp när det gäller Wilhelm, lite sämre när det gäller oss andra två.
